Paddelpass till stan ToR är ju inte fel. Vi var tre som stämde träff vid klubben för att köra ett sådär lagom paddelpass på förmiddagen. Rutinen är att vi kommer iväg och alla tre glömmer något och måste vända för att hämta vad som glömts. Denna gång var inget undantag men eftersom ingen av oss hann iväg speciellt långt var det snabbt fixat. Väl framme vid sjön såg man en del vågor men inget speciellt oroande så man kunde ta Bracsan med ro. Förresten kör vi alla tre med likadana Bracsa IV maraton. Enda skillnaden är att jag har min. blad för att jag är lite klenare. Tycker faktiskt att det är lite stora blad ändå ibland, märks efter ett par mil med hyfsat tempo.
Jag stack lite före de andra eftersom jag kom i sjön först och är något långsammare. Paddlade på lugnt för att hitta tekniken och den kändes ganska bra även i lite sidvågor. Väl inne i den trygga ån kunde man trycka på lite mer och det känns verkligen hur mycket effektivare det går nu. Det låg en del is och flöt och ibland fick man krascha igenom några små flak. När man passerade lite större frusna partier med is lät det alldeles väldigt när bogvågorna bröt upp den tunna isen. Strax innan Övre Föret kom de ikapp. Extremen hade legat på våg efter 101an och blivit lite trött pga för få paddeltimmar på sista tiden. Bytte till min våg men efter ett tag blev det lite långsamt och vi låg sida vid sida in mot stan. Kände mig inte speciellt trött alls efter halva sträckan men la mig intill en brygga och drog i mig lite te för att hålla värmen i tårna. 101an drog iväg först för att det hade kommit in en del vatten i kajaken och det blev kallt om fötterna. Vi hängde på strax efter men i ett mindre forcerat tempo. En korkad fiskare höll på att sätta ett drag i 101an men det klarade sig precis. Flera flanörer som vandrade längs ån stirrade på oss när vi pumpade på i kanalen med breda leenden om än lite ansträngda. Efter ytterligare ett par kilometers paddlande bröt solen fram och jag bannade mig själv för att jag lämnat solglasögonen i väskan. 
Jag stack lite före de andra eftersom jag kom i sjön först och är något långsammare. Paddlade på lugnt för att hitta tekniken och den kändes ganska bra även i lite sidvågor. Väl inne i den trygga ån kunde man trycka på lite mer och det känns verkligen hur mycket effektivare det går nu. Det låg en del is och flöt och ibland fick man krascha igenom några små flak. När man passerade lite större frusna partier med is lät det alldeles väldigt när bogvågorna bröt upp den tunna isen. Strax innan Övre Föret kom de ikapp. Extremen hade legat på våg efter 101an och blivit lite trött pga för få paddeltimmar på sista tiden. Bytte till min våg men efter ett tag blev det lite långsamt och vi låg sida vid sida in mot stan. Kände mig inte speciellt trött alls efter halva sträckan men la mig intill en brygga och drog i mig lite te för att hålla värmen i tårna. 101an drog iväg först för att det hade kommit in en del vatten i kajaken och det blev kallt om fötterna. Vi hängde på strax efter men i ett mindre forcerat tempo. En korkad fiskare höll på att sätta ett drag i 101an men det klarade sig precis. Flera flanörer som vandrade längs ån stirrade på oss när vi pumpade på i kanalen med breda leenden om än lite ansträngda. Efter ytterligare ett par kilometers paddlande bröt solen fram och jag bannade mig själv för att jag lämnat solglasögonen i väskan. Sista delen blev väldigt fin och vi mötte en multisporttjej som var ute och tränade i sin Flash-kajak ute i viken. Allt förändras med liten strålande solsken och när vi till slut kom tillbaka där vi började kändes det riktigt varmt i sittbrunnen. Satt kvar och bara njöt en stund. Upp med kajakerna och sedan in i bastun där vi satt ganska länge och snackade om paddling, rullskidor, skidor och MTB. Fem blåsor den här gången fast inga som man kan skryta med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar