
Som paddelpladdrare kommer man ofta till en fas. Denna fas består i val av att gå vidare mot det okända eller att stanna kvar i det trygga välkända. Mitt senaste evolutionära hopp bestod i att trots min bestämda övertygelse om att den vita jag alltid använt var precis lika bra som de där svarta tvingades inse faktum i att de svarta faktiskt drev mitt flytetyg framåt med ett helt annat driv. Efter att med ursäkten av att köpa till någon annan införskaffa en sådan har jag långsamt men osäkert prövat "mina" wingar. Helt säkert kan jag nu påstå att helt annat skinn krävs i nävarna, bevisat av otaliga blåsor på de näst yttersta fingerlederna. Däremot verkar de klassiska skinnbullarna i tumvecket påverkas mindre. Den släta ytan på den vita mot en sträv kolfiber. DRAGET, en komplicerad manöver som kräver oerhörd precision och koordination för att kunna genomföras utan ansträngning av stackars enskilda muskler. Har faktiskt tränat det där i ett antal år med den vita och med tiden utvecklat en viss uthållighet och fart. När nu den svarta kom in i bilden förändrades med ens allt på grund av dess skedformiga utformning istället för den mer platta vita. Nu vet jag en hel del om hur det skall gå till i teorin, men som med allt annat är det lätt att veta men svårare att göra. En helt ny rörelse som
efter ett tag utvecklats till en viss säkerhet och vana. Dock skall noteras att denna nya rörelse innefattar andra delar av mig, och liksom inte lika utvecklade. ROTATIONEN är nyckeln för att orka och att sätta den svarta med ett dovt blopp istället för ett ljusare plask. HÖJDEN på näven i luften måste vara i ögonhöjd och benen cyklar mer än någonsin som ersättning för svag rygg och mage samt göra allt för att minska det negativa draget och öka det positiva genom bättre isättningar. Varje gång det fungerar ler man, kanske är det därför man skall utvecklas och inte stanna kvar. Än så länge är den svarta bara bättre på rakt framåt och jag kommer inte försöka några egentliga konster (styrtag) förrän det blir badvarmt igen, och så finns det ju roder. Slutligen vill jag säga att jag med detta inte lämnat den vita i sticket. Den finns med och den kommer nog vara favoriten när den blåser på och man inte har så bråttom att komma både fram och tillbaka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar